Idag kom en försmak på decembernumret av tidningen Munskänken. Tänka sig Prentavin har bilden på första sidan igen och där öppnar jag dörren till sekt i egen hög person. Sedan är det åter en hel massa sidor om sekt.
Kategori: Tyskland
German wine inviterade till en rödvinsprovning och en Masteclass i Spätburgundwer eller Pinot Noir om man så vill. Lärare var den mycket kunniga Romana Echenspergel från Berlin.
Vi fic lära oss terroirs betydelse, men valet av kloner är inte att förglömma. Det är inte samma kloner i Tyskland som i Bourgogne. Inte ens i hela tyskland fungerar samma klon. I Ahr där det är mycket kallare ger klonerna och skiffer ett helt annat vin än i Baden med mer värme och kalkhaltig mark. Runt Stuttgart finns det gipsmark och där blir smaken en annan.
Det var verkligen ett stort spann i smaker och karaktärer, men det hade varit intressant att få prova hur de stod sig mot e bourgogne.
Det var rätt många viner som provades i tre flighter. Dessutom väldigt olika i karraktär. Huber från Baden stod i en klass för sig.
Efter att ha provat igenom närmare 150 mousserande från 45 olika producenter från ett antal olika länder framstår det klart som att det finns två type av kvalitetsmousserande.
- Viner med dosage
- Viner utan dosage
Det är en konst att göra en mousserande med zero dosage. Det är å andra sidan remarkabelt hur lätt det är att maskera defekter med dosage. Att socker har den effekten har jag hört talas om, men att det smakmässigt har så stor inverkan. Dosage i Tyskland görs ofta med ausslese eller eiswien. Det får absolut inte vara ädelröta. I Spanien finns det producenter som använder solerateknik för att påverka smaken. Vad de gör i champagne med dosage återstå att utforska, men det finns mycket få bra zero dosage champagner.
De som verkligen stack ut inom Zero Dosage området var tre producenter
- Raumland Tyskland
- Recaredo Spanien
- Bamberger Tyskland
- Bellavista Italien
- Ca del Bosco Italien
- Strauch Tyskland
Raumland är mer eller mindre okänd i Sverige men är en stjärna i Tyskland, faktum är att han slagit alla konkurenter i en blindprovning i Schweiz arrangerad av tidningen Vinum. Raumland grej är att kopiera Champagne i allt. Jag är imponerad av Raumand men lika imponerad av Bamberger som gör en helt fantasktisk frisk Rieling Sekt som inte liknar något annant. Av Zero Dosage sätter jag Raumland högst.
Recaredos Cava particular provade jag i Spanien i fjol, men den måste ha varit korkskadad, för det som presenterades i Frankfurt var riktigt wow. Italienarna från Franciacorta Cá del Bosco och Bellevista besökte jag 2014 och förstod väl då inte riktigt betydelsen av Zero Dosage. Men nu var de båda riktigt bra.
Så komer vi in på dosage området där Ruinard var självklart en ledare. Helt otrolig höjd, men så har de också vunnit Tom Stevensons sparklingtävling flera år i rad. En annan av Tom Stevensons favoriter är Ferrari från Italien. Riktigt bra viner men det fanns en tydlig doft av dosage, varför de klassas in i dosage kategorin men ändå riktigt bra. En egen favort är Gramona från Spanien som med en skvätt Solera gör underverk på en biodynamisk bas.
Det var en fantastisk provning och gav mig nya perspektiv på mousserande. Champagnedruvor är ett eget kapittel men Riesling är även det ett eget kapitel som finns som både zero dosage och med dosage. Så är det många so skriver om burgunderdruvor, men jag lärde mig att det även inbegriper Gammay och Aligoté som ger helt andra dofter och smaker än övriga burgeunderdruvor.
Det var tveklöst det mest spännande jag som munskänk varit med om att få prova igenom 45 av 49 producenter. Efter tre och en halv timmes stående provande med i snitt tre viner på varje ställe dvs ungefär 150 högklassiga mousserande var orken slut.
Det var fantastiskt spännande att få ställa champagner mot de bästa från Italien, Spanien, Tyskland och Österrike. Det fanns även en riktigt trevlig Sydafrikan med i startfältet.
Frågan många ställer sig är ”Kan verkligen Spainen, Italien och speciellt Tyskland ha något att ställa upp med mot champagner”. Svaret är tveklöst ja.
Ruinard var den den bäst på mässan. Hemligheten var åldern. Men så har de också klarat sig väldigt bra i Tom Stevensons Sparkling World Championship. Men det var flera utmanare från såväl Tyskland, Spanien och Italien som utklassade flera Champagner.
German wine hade ett event på Münchenbryggeriet den 8 maj. Dagen bara en dag efter att vi kommit hem från sektstudieresan. På eventet fanns det ett antal producenter. För proffsen hade VDP en master class sedan kom vinprovningen igång.
Eric Stein Prentavin AB höll ett föredrag om kvalitetssekt. Vi hade trots allt lärt oss en hel del under studieresan i Tyskland, och ja vi hittade volymproducenter, men även riktigt bra kvalitets producenter. Det är inte helt lätt att identifiera vad som är bra kvalitetsproducenter. Men nu har kan vi marknaden lite bättre.
Efter föredraget hjälpte Eric Stein till i den för dagen annordnade Sektbaren
Det drar ihop sig till en resa söderut i kung Gustav II Adolfs fotspår och genom Martin Luther land. Det ska besökas mer än 10 producenter av Sekt och dessutom ett besök på tyska sektföreningen. Det finns väldigt lite av kvalitetssekt på Systembolaget. Det blir en resa för att hitta var den bästa sekten i Tyskland finns.
För att inget skulle bli glömt blev det en provtur till Enköping och Uppsala. Ställplatsen i Enköping var undermålig, alldeles för trång och dessutom inte dirkt välkomnade. Det blev övernattning på en tvärgata. Det fungerar utmärkt med en lagom stor bil.
Germans are not only the biggest consumers in the world of Sparkling wine. What few people know they are also number 3 in production after France and Italy, bigger than Spain and Cava.
It is really surprising with the few products available at the Swedish wine monopoly. German wine in Sweden now has a young and ambitious representative Mrs Pontén with sommelier and journalist background.
A usefull meeting was held in Stockholm and with what was indicated as future trend for German Sekt regulations, the meeting planned with German Wine in Wiesbaden will be very interesting.
This is part of the mission starting in April for me to find the best German quality Sekt.
Från norrfinns
Saale-Unstrut, Sachsen, MittelRhein, Ahr, Mosel, Rheingau, Rheinhessen, Nahe, Hessische bergstrasse,
Franken, Pfalz, Baden, Würtemberg.
På morgonen såg ställplatsen riktigt trevlig ut. Efter frukost så hittade jag en reception där det satt en äldre herre och tog betalt. Givetvis kontant. Svenska banker skulle få nippran för all kontanthantering, men så ser verkligheten ut i Tyskland. Se till att alltid ha ett par hundra € på fickan. Man vet aldrig när de inte tar kort.
Resan gick vidare söderut utan några problem. Först inplanerade stoppet var Weingut Flick i Flörsheim-Wicker Rheingau. De öppnade shoppen kl 15 och vi var där ett par minuter innan. Flick hade köpt på sig en gård med rätten till lägen på Königin Victoriaberg med ett vin som serverat när drottning Viktoria av England passerat på 1845. Vi fick smaka igen registret och det kan sägas att vinerna höll generelllt en hög kvalité men det som stack ut var de fruktiga smakfulla vinerna från Victoriaberg. Bergrunden var kalkhaltig så det gav kraftfulla med mycket smak och inte så mycket petroleum som runt Rhüdesheim där det är oljeskiffer i berget. Men det var just därför vi kom dit. Min bror bunkrade några lådor. Kan tänka mig att passera där igen när det strax är dags för Rheingaubesök igen.
Färden fortsatte mot Spanien.
Efter mycket planerande och förberedelser var det till slut dags efter lunch 30/8 att sätta sig i bilen och åka mot Spanien Cava och Rioja besöket. Vid ratten i husbilen färdigtankad med såväl diesel som vatten och mat bar det iväg mot först stoppet vid stationen i Halsberg, där jag skulle hämta upp min bror Per Stein. Per skulle komma med tåg från Stockholm kl 15.
Med min bror ombord var det bara att styra kosan söderut och se hur långt man kan hinna på en dag.
Resesugen som man var bar det iväg och det kändes inte som evigheter innan bropasset fick göra tjänst vid passage mot Danmark. Vid tiotiden på kvällen ankom vi Rödby och färjan. Vi tyckte det var lika bra att åka över så det var gjort och man kunde starta utan hinder på Tysk mark.
Per hittade en stellplatz Wohnmobilplatz Johannisberg någon km väster om Boardershop. Det var ruskigt mörkt när vi kom fram. Ingen personal i sikte, men väl en toalettbyggnad.