Från Vöringsfossen fortsätter vi över Hardangervidda som är en högplatå på ca 1200m höjd. Mot norr ser man lite högre berg. Vi noterade vilka höga snökäppar som fanns. Det måste vara enormt med snö på vintern. Vid Geilo och neråt så var det en massa hyttor.
Vackert ja visst.
Vi fortsätter med husbilen till Eidsfjord och där bär det iväg uppför mot Hardangervidda. Vägen har en lutning på 8%, men till skillnad från trollstigen, så går stora delar av stigningen som en snedbana inne i berget. Klart det underlättar att ta sig upp på Hardangervidda på vintern. Etappen avslutar vi med en titta på det imponerande vattenfallet Vöringsfossen.
Efter att ha klarat av Röldalsfjellet fortsatte resan på lite bättre vägar till Odda längs Sörfjorde, hardangerfjorden och Eidsfjord, tills vi hittade en ställplats vid ett nedlagt färjeläge strax före Eidsfjord.
Från Vikevågs småbåtshamns ställplats fortsätter vår husbilsresa till Stavanger, där vi parkerar och tar en promenad genom de gamla kvarteren.
Först en promenad i Bergen så en vacker omväxlande väg med en massa betaltunnlar, färjor och broar. Tipps spara onödiga avgifter med app. Så blev det betalningsproblem i Vikevåg. Norge har inte Swish utan Vipps som inte stöds av mina svenska kreditkort.
En vacker sträcka som går genom dalar längs fjordar och genom tunnlar. Vi hittar en perfekt parkering Bergen för en promenad runt byn.
På vår husbilsresa till Bergen gör vi stopp i Flåm för att åka en av världens vackraste tågresor.
Banan är 20 km lång och reser sig genom tunnlar och längs bergssidor till Hardangervidden, 867 meter högre upp. I ett stopp på resan döljer sig en överraskning.
Vi laddade husbilen för att köra mor Bergen. Första etappen gick via Gjövik och Borgunds stavkyrka, sedan genom Laerdalstunneln till Flom. Där slog vi läger. Vi ska som andra etapp ta Flombanan upp på Hardangervidda.
Husbilen tar oss till Celler Viader som ligger öster om Sant Sadurni d’Anoia.
Celler Viader blev medlemmar i Corpinnat så sent som i mars 2025
Eduard är agronomingenjör och var 12 år på Gramona och slutade var han produktionschef, så han kan vad som krävs för bra mousserande.
År 2016 köpte han Can Rossell de la Llena med 10 hektar vingårdar. Vineriet blev klart 2019 så det gick att använda.
Han ville redan tidigt gå med i Corpinnat, men reglerna var så hårda att det tog ett tag att anpassa sig.
När han äntligen lyckades byta från Cava till Corpinnat öppnade sig en ny värld.
Plötsligt stod nya importörer och knackade på dörren.
Husbilen tar oss nu till Mas Candí ligger i Les Gunyoles, vid foten av Garrafmassivet och de har även odlingar inne i nationalparken.
Gården heter egentligen Mas Rossell och har 30 hektar egen odling varav tio hektar arrenderad odling. De säljer Corpinnat under beteckningen Mas Candí.
Idag tillverkar de Corpinnat, men har även satsat på naturvin och gör såväl stilla som pet nat och ancestral.
Det märks att Mersè jobbat i Bourgogne och Champagne. Riktigt spännande Corpinnat från sina bergstegar.