Schönbrunn i Wien bara stort

Från vindistriktet vid Neusiedler See gick färden till Wien. Skulle försöka hinna med Schönbrunn innan degens slut. Efter vissa svårigheter att parkera hittade vi en plats efter en gata en bit ifrån. Då kom nästa överraskning. Man skulle betala parkering med biljetter som köptes i tobaksaffärer. Efter visst letande hittade vi en affär och fick till biljetten. Efter en rask promenad kom vi till Schönbrunn.

Slottet låg på andra sidan av en ringled som skapats vid mitten av 1800 talet. Kejsaren hade låtit riva stadsmuren och i stället bygga tunnelbana och ringled. Klokt när muren spelat ut sin strategiska roll, men tråkigt för historieätare.

Konstvetaren vid min sida var inte et dugg imponerad. Det var bara stort pompöst, jätteträdgård men saknade artistiska utsmyckningar. Det var inge idé att dröja sig kvar. Det fanns andra intressanta konstupplevelser inne i staden.

Geifing från Rust

På huvudgatan hittade vi till slut en butik med producenten Geifing som fanns med i Falstaff och hade fått en stjärna.  Det var mycket röda viner men vår favorit Pinot Noir fanns både som enklare, mer exklusiv och en mousserande Blanc de Blanc.

Den enklare Pinot Noiren var inte märkvärdig. Landauers röda lockade bättre. Den dyrare Cavallo 2009 var intressant, hade fått 93 p av Falstaff. Ett torrt matvin och fick åka med hem, kanske lite över budget 29€. Det var handplockade druvor, malolaktisk jäsning och lagring på Barique. Det mousserande vinet var intresssant att smaka men Peter Schandlers var bättre.

Weingut Landauer en Pinot Noir överraskning i Rust som fick guld 2016

I vandringen runt Rust kom vi till Weingur Landauer som skyltade med priser för Pinot Noir. Det var öppet och måste testas. Vi blev väl mottagna av Herr Landauer som plockade fram sin Pinot Noir som var riktigt trevlig. Om man ser till priset var det ett fynd. Efter ett tag började han tala om den kraftiga hagelstormen som varit och hur det slog sönder druvorna. Utanför dörren mot gården hade han exempel på skadade klasar, hänger de kvar kommer sjukdomar som ett brev på posten.

Det blev en låda Pinot Noir, men innan vi kunde lämna var vi tvungna att prova Landauers specialité som var söta viner. Jag visade min Falstaff bok men han fanns inte med varför? Han tyckte informationen var för gammal redan när den trycktes, så han brukade inte skicka in viner till dem.

För övrigt kostade det inget att prova viner i Rust.

I oktober 2016 fick de sju guldmedaljer av International Wine Challenge IWC. En var för Pinot Noir.

Vinproducent Weingut Peter Schandl Rust im Burgenland

Den första producenten son besöktes var Weingut Peter Schandl. Det som lockade var att de hade röda viner och Sekt. Peter tog själv emot och vi fick smaka såväl Sekt som en trevlig Pinot Noir 2011.

Sekten var en Pinot Noir Brut 2014 zero dosage gjord med traditionell metod. Fin musse, doft åt citrushållet och frisk syra.

Pinot Noir var trevlig fin doft av mogna druvor, torr passar bäst till mat.

Peter Schandl Pinot Noir

Pinot Noir från den nya och den gamla världen ned Kristian Kull

Kristian Kull Vinoteket

Sista söndagen i januari hade Munskänkarna Nedansiljan besök i Rättvik av Vinotekets Kristian Kull, som höll en uppskattad provaning av Pinot Noir från olika delar av världen. Provningen var fullbokad med väntelista. Kristian berättade om druvan Pinot noir och dess bakgrund innan han fördjupade sig i kvällens provningsviner.

Australien: Port Phillip Redhill Pinot Noir 2012 279 kr
USA: Bread & Butter Pinot Noir 2014 190 kr
Rumänien: Paris Street Pinot Noir 2015  101 kr
Chile: Ventolera Pinot Noir 2014 287 kr
Tyskland: Karl May Spatburgunder 2014  176 kr
Frankrike: Dom Lucien Camus-Bruchon Bourgogne 2014   398 kr

Vinet från USA och Chile stack ut. De var lite mörkare i tonen och mer doft av mogna bär än de övriga som var mer europeisk stil. USA vinet var ekat och malolaktiskt jäst med lite sötma.

Tysken framstod i det här sällskapet som blekast och knappast prisvärd. Det finns betydligt bättre godsaker från Ahr i Tyskland. Tvärt om var det med rumänen som övverraskade klart prisvärd med fina hallontoner och fin eftersmak.

Australiern och Fransmannen stod i en prisklass för sig. Australiern lite brunare av ålder, men fin hallonton och god eftersmak. Fransmannen hade dock en lite större rundare doft av hallon och fat och blev för mig kvällens favorit. Priset lite tufft för den egna vinkällaren, men ändå kul att prova.

Till den gemensamma måltiden baconlindad fläskfilé med rostade rotsaker serverades

Collovray & amp; Terrier Chemins De Casel Pinot Noir 2015 135kr från Languedoc IGP som med de andra från varma områden lite mogna toner.

Summerat en trevlig professionell provning och trevliga viner. Kvällens överraskning kom från Rumänien.

Rumänen

Nya Österrikiska Sekt lagar för 2016

 

Österrikes kvalitetssekt pyramid från Austrianwine.com

Mousserande vin kallas för Sekt både i Tyskland och Österrike. En ny lag för Sekt gäller i Österrike från 2016 Lagen gäller Österreichischer Sekt. Det gäller att titta noga på flaskan för det kan stå Sekt hergestellt in Österreich, då kan hela eller delar av basvinet vara importerat med oklara regler.

År 2013 bildades en Österrikisk Sektkommitte som sneglade mot Champagne och Franciacorta för att få till kvalitetsstyrning av sekt i Österrike och lade fram ett förslag 2015. År 2016 antogs det som en ny lag. Det finns tre nivåer. Alla nivåer kräver att druvorna till basvinet ska ha Österrikiskt ursprung och basvinet ska vara framställt i landet i enlighet med den Österrikiska vinlagen.

Klassik: alla mousserandemetoder är tillåtna, högst 12,5% alkohol och vinet ska ha lagrats på jästfällningen i minst 9 månader. Alla dosagenivåer är tillåtna och det får var vitt eller rosé. Bara österrikisk delstat får anges som ursprung. Årgångsbeteckning är tillåten.

Reserve: Traditionell metod krävs dvs andra jäsningen på flaska. Minst 18 månader på jästfällningen. Druvorna ska skördas för hand. Vid pressningen ska hela klasar pressas så att max 60% av teoretisk must används för Reserve. Inge ursprungsbeteckning annat än delstat. Vingård och kommun får inte anges. Dosage får vara brut, extrabrut eller brut nature.

Grosse Reserve: Druvorna ska ha skördats för hand och får inte packas högre än 35cm. Druvorna ska pressats inom samma kommun i Österrike. must får transporteras. Traditionell metod. Minst 30 månader på jästfällningen.  Vid pressningen ska hela klasar pressas så att max 50% av teoretisk must används för Grosse Reserve. Korgpress eller pneumatisk press ska användas. Dosage får vara brut, extrabrut eller brut nature max restsocker 12g/l. Rött vin får inte blandas i för att göra rosé. Ingen alkoholgräns.

Vinet kontrolleras och godkänns för ursprungsbeteckning av det statliga vinkontoret i Eisenstadt.

Rust vid Neusiedler See

 

Väl tillbaka på Busek fick bilen rulla vidare mot vindistriktet Burgenland Neusiedler See. Vägarna mot Wien och genom Wien var rena arbetsplatserna segt och tog mycket längre tid än planerat. Målet sattes på orten vinorten Rust där det skulle finnas en ställplats. Vid gränsen blev det ett stopp för att införskaffa en Vinjett för Österrike.

När vi väl var framme i Rust var alla förväntade ställplatser skyltade med förbud för husbil. Det var bara att dra ner till ASCI Storchen Camping vid sjön. Den låg mitt i en vassrugg i den annars grunda sjön. Regn och åska hängde i luften och plötsligt blev vi anfallna av horder av myggor.  Det blev att läsa om Rust inne i husbilen med myggardiner fördragna.

Rust visade sig vara ett paradis för storkar. Varje hus ägare med självaktning hade ett bo på skorstenen

.

Med konstvetarens ögon i Prag

Alfons Mucha affischer i museishoppen. Det var förbjudet att fota i muséet.

Den normala turisten i Prag skulle springa benen av sig för att klara av torget med kolocktornet, den pittoreska gatan Pariska, Karlsbron och klättra upp till borgen på berget. Men en konstvetare kliver upp ur tunnelbana vid Jan Palaks plats och börjar scanna av området efter Art Noveau eller Jugend som det också kallas. När jag gick in på turistbyrån så stod Fredric och tittade i ett skyltfönster ett kvarter upp. När jag kom ut stod han fortfarande där.

Se där det finns ett Mucha museum i Prag. Alfons Mucha var från Tjeckien men var främst verksam i Paris, men flyttade lite äldre tillbaka. Så första målet blev att hitta museet och det blev några timmar där innan de traditionella platserna snabbt avverkades.

Genom Tyskland till Prag

Färden gick genom Tyskland via sega bilköer förbi Berlin. Strax innan Tjeckien var vi tvungna att stanna och tanka samt köpa en Vinjett, skattemärke för motorvägar i Tjeckien. Det kostade 310CZK för 10 dagar 110sek. Har missat det en gång i Österrike och det blev dyrt, att missa i Tjeckien kostar 5000 CZK dvs ungefär ca 1750 Sek. Det är många pilzner. Som vanligt i Tyskland, måste betalas kontant med stenålderspengar. De tar inte kort. Nåväl det ordnade sig.

Några mil in i Tjeckien satte vägarbetena igång. Det var snurrigt värre och Garmin GPS:en hängde inte med. Nu fick GoogleMaps göra tjänst för att vi skulle hitta fram åt rätt håll. Efter mycket snurrande hamnade vi o Prag. Med hjälp av Bord atlas försökte vi hitta en ställplats. Typiskt var ställplatserna fulla eller nedlagda. Fick leta efter Camping. Nu fick Garmins Camper göra nytta för där gick det att välja ACSI Eurocamping i menyn.

Hittade en ASCI Camping Busek som var riktigt hygglig. Bra restaurang och service. Det gick att köpa endagars buss och tunnelbanekort i receptionen och vi kunde planera att göra Prag dagen där på. Dagen avslutades en bit mat på Busek och trevlig tjeckisk öl.