Prentavin har gjort det igen!

Idag kom en försmak på decembernumret av tidningen Munskänken. Tänka sig Prentavin har bilden på första sidan igen och där öppnar jag dörren till sekt i egen hög person. Sedan är det åter en hel massa sidor om sekt.

Swedish blind taster team world champions 2017

Congratulations to the Swedish team Munskänkarna that has become world champions in blind tasting  arranged in France.

http://www.larvf.com/vin-champion-monde-degustation-aveugle-suede-victoire-bourgogne-resultat,4561060.asp

 

Blandning av årgångar i mousserande

Faktiskt finns det två fall

– Mousserande utan årgång

– Mousserande med årgång

Utan årgång

Mouserande får blandas utan proportionskrav mellan årgångarna. Vanligt i Champagne för att få en jämn standard. Inte fullt så vanligt i andra mousserandeproducerande områden inom EU. 

Med årgång 

Inom EU gäller 85% regeln. Dvs. Minst 85% ska motsvara den årgång som deklareras på etiketten.

Tyskland ett rödvinsland och Masterclass i Spätburgunder

German wine inviterade till en rödvinsprovning och en Masteclass i Spätburgundwer eller Pinot Noir om man så vill. Lärare var den mycket kunniga Romana Echenspergel från Berlin.

Vi fic lära oss terroirs betydelse, men valet av kloner är inte att förglömma. Det är inte samma kloner i Tyskland som i Bourgogne. Inte ens i hela tyskland fungerar samma klon. I Ahr där det är mycket kallare ger klonerna och skiffer ett helt annat vin än i Baden med mer värme och kalkhaltig mark. Runt Stuttgart finns det gipsmark och där blir smaken en annan.

Det var verkligen ett stort spann i smaker och karaktärer, men det hade varit intressant att få prova hur de stod sig mot e bourgogne.

Det var rätt många viner som provades i tre flighter. Dessutom väldigt olika i karraktär. Huber från Baden stod i en klass för sig.

 

 

 

Prentavin syns i media igen

I senaste numret av tidningen Munskänken finns en artikel om ett besök i Rioja.

Vi åkte med vår husbil tvärs igenom Europaoch besäkte några av de bästa producenterna i Rioja

Kroatisk viner kan det vara något?

  1. Efter några dagar i Dalmatien kan jag konstarera att visst finns det riktigt bra och välgjorda viner i Kroatien. Även lägsta nivån som serveras som husets vin på enklare matställen är förvånansvärt bra.

Vi började att söka efter primitivos mamma, men hittade i stället en kusin som var riktigt bra. Plavac mali.

Idag besökte vi Bibich, djupt inne i nationalparken. Krka. Riktigt bra viner på shiraz, merlot och toppvinet hade även en skvätt plavina.
En riktigt trevlig upplevelse som visade sig även finnas på systemet.

En provning av kroatiska röda vore inte helt fel.

Svenska viner kan det vara något?

På besök i Karlskrona köpte vi en flaska Solaris från Stora Boåkra som ligger strax utanför. Den levererades på halvflaska och kostade hela 168kr. Det kostade nästan dubbelt upp att besöka gården och provsmaka per person.

Vinet var friskt, inte så mycket doft, ganska smal munkänsla kruttorrt och rejäl syra. Det var definitivt inget bersåvin. Det funkade däremot riktigt bra till fisk.

Intressant att prova ett svenskt vin,  men prisvärt kan man väl knappast kalla det. För det priset får man ett mycket bättre importerat vin på helflaska.

Nu har Cava de Paraje Calificado annonserats

Så har den spanska jordbruksministern äntligen godkänt de första Cava de Paraje calificado. De första kandidaterna som fått sin paraje godkänd finns på denna lista som kom från Cava Regulador denna vecka. Man kan lugnt säga att det är de bästa producenterna av Cava som driver utvecklingen.

Zero dosage slår dosage

Efter att ha provat igenom närmare 150 mousserande från 45 olika producenter från ett antal olika länder framstår det klart som att det finns två type av kvalitetsmousserande.

  • Viner med dosage
  • Viner utan dosage

Det är en konst att göra en mousserande med zero dosage. Det är å andra sidan remarkabelt hur lätt det är att maskera defekter med dosage. Att socker har den effekten har jag hört talas om, men att det smakmässigt har så stor inverkan. Dosage i Tyskland görs ofta med ausslese eller eiswien. Det får absolut inte vara ädelröta. I Spanien finns det producenter som använder solerateknik för att påverka smaken. Vad de gör i champagne med dosage återstå att utforska, men det finns mycket få bra zero dosage champagner.

De som verkligen stack ut inom Zero Dosage området var tre producenter

  • Raumland Tyskland
  • Recaredo Spanien
  • Bamberger Tyskland
  • Bellavista Italien
  • Ca del Bosco Italien
  • Strauch Tyskland

Raumland är mer eller mindre okänd i Sverige men är en stjärna i Tyskland, faktum är att han slagit alla konkurenter i en blindprovning i Schweiz arrangerad av tidningen Vinum. Raumland grej är att kopiera Champagne i allt. Jag är imponerad av Raumand men lika imponerad av Bamberger som gör en helt fantasktisk frisk Rieling Sekt som inte liknar något annant. Av Zero Dosage sätter jag Raumland högst.

Recaredos Cava particular provade jag i Spanien i fjol, men den måste ha varit korkskadad, för det som presenterades i Frankfurt var riktigt wow. Italienarna från Franciacorta Cá del Bosco och Bellevista besökte jag 2014 och förstod väl då inte riktigt betydelsen av Zero Dosage. Men nu var de  båda riktigt bra.

Så komer vi in på dosage området där Ruinard var självklart en ledare. Helt otrolig höjd, men så har de också vunnit Tom Stevensons sparklingtävling flera år i rad. En annan av Tom Stevensons favoriter är Ferrari från Italien. Riktigt bra viner men det fanns en tydlig doft av dosage, varför de klassas in i dosage kategorin men ändå riktigt bra. En egen favort är Gramona från Spanien som med en skvätt Solera gör underverk på en biodynamisk bas.

Det var en fantastisk provning och gav mig nya perspektiv på mousserande. Champagnedruvor är ett eget kapittel men Riesling är även det ett eget kapitel som finns som både zero dosage och med dosage. Så är det många so skriver om burgunderdruvor, men jag lärde mig att det även inbegriper Gammay och Aligoté som ger helt andra dofter och smaker än övriga burgeunderdruvor.